Stiftelsens ursprung

Agnar August Palmér 1930. Fotograf: John Edvard Louis Huch

Agnar August Palmér var infödd stockholmare (17 januari 1871). Föräldrarna och flera syskon var verksamma vid Rörstrands porslinsfabrik. Han studerade 1892-1897 vid Tekniska Skolan och praktiserade samtidigt som dekorationsmålare. 1902-1905 studerade han vid Tekniska Högskolan. Han företog studieresor till Danmark 1917, Tyskland 1921 och Frankrike 1922.

1902 blev August Palmér medarbetare på Hagström & Ekmans arkitektkontor – ett av Stockholms mest framgångsrika, med mer än 150 genomförda projekt under 1900-talets två första decennier. Bland annat ritade August Palmér ett storslaget projekt till fondbyggnad för Karlaplan (kv. Fältöversten), men det blev aldrig genomfört.

Efter Georg Hagströms död 1918 och kontorets upplösning drev August Palmér egen verksamhet och ritade bl.a. i tjugotalsklassisk stil Wittstocksgatan 12 (1922), Tysta Gatan 11-Lützengatan 12 (1923), Tysta Gatan 18-Lützengatan 14 (1926) på Östermalm, Jacob Westins gata 7 (1925) och Jacob Westins gata 8 (1925) på Kungsholmen, nära Norr Mälarstrand.

August Palmér, kände varmt för skärgården och han ritade och byggde sitt lantställe ”Stentäppa” intill Djurö kyrka. August Palmér blev 1926 medlem i Sällskapet Par Bricole där han under lång tid aktivt deltog. Han erhöll burskap i Stockholms Borgarskap tidigt 1920-tal. Han avled i Stockholm 1953.

Litt: Thomas Hall (red), Stenstadens arkitekter, 1981 (avsnitt av Britt Sandström); Thomas Paulsson, Den glömda staden – om stadsbyggandet i Stockholm under 1900-talets första decennium, 1994 (bild efter sid 108); Fredric Bedoire, Stockholms Byggnader. Arkitektur och stadsbild, 2012 (sid 190, 248).

Aina Palmér var en självständig kvinna, aktiv och orädd. Hon var dotter till Karin Palmér, bilkårist, seglare och modist, i ett kort äktenskap med den framstående stillbildsfotografen hos Svensk Filmindustri 1919-47, Louis Huch. (Skaparen bl.a. av det berömda fotografi av Ingemar Bergman från inspelningen av Sjunde inseglet, som avbildats på de svenska 200-kronorssedlarna).

Aina Palmér växte upp med sin mamma hos morföräldrarna August och Vilma Palmér på Karlavägen 70 i Stockholm. Morfadern blev, som Aina uttryckte det, hennes ”dagispappa som alltid erbjöd en trygg hand att hålla i”. Hon tog studenten 1951 i Nya Elementar för Flickor. Efter studier i juridik vistades hon i Paris med anställning bland annat vid Liberias Frankrike-ambassad och Rabat i Marocko. Det avslutades med flera års verksamhet vid FN:s och WHO:s Project Office.

Aina hedrade sin morfar med denna stiftelse, som från början gav forskningsstipendier till elever vid Konsthögskolans Arkitekturskola. Detta ändrades genom permutation när Konsthögskolans verksamhet skiftade inriktning, helt naturligt för en högskola, varför stiftelsen ändamål sedan dess mer renodlat följer urkundens formulering.